I det svenska klimatet avgör uppvärmningen hur lång badsäsongen blir. Med rätt värmekälla och ett pooltak kan du bada från sen vår till tidig höst i stället för bara några veckor mitt i sommaren. Här går vi igenom alternativen och hur du räknar ut vad de kostar att driva.
Den här guiden fokuserar på driften och kostnaden per grad. Vill du i stället ha hjälp att välja och köpa rätt värmare, läs vår köpguide om poolvärmare.
Poolvärmepump, det effektivaste valet
En poolvärmepump hämtar värme ur uteluften och för över den till poolvattnet. Den är energieffektiv eftersom den flyttar värme i stället för att skapa den, och för varje kilowattimme el den drar levererar den flera kilowattimmar värme till vattnet. Förhållandet mellan avgiven värme och tillförd el kallas värmefaktor, eller COP. Det gör värmepumpen till det billigaste sättet att hålla poolen varm över en hel säsong, och den är därför förstahandsvalet för de flesta poolägare.
Slå upp COP-värdet i produktbladet för den pump du överväger, och notera vid vilken luft- och vattentemperatur det är uppmätt. Siffran är nämligen inte konstant: värmepumpen blir mindre effektiv ju kallare uteluften är, vilket är precis de förhållanden som råder under för- och eftersäsong när du behöver den som mest. Ett COP mätt en varm sommardag beskriver inte pumpens arbete en sval septembermorgon.
Välj en värmepump som är dimensionerad efter vattenvolymen. En för liten pump orkar inte hålla temperaturen en sval höstkväll, medan en rätt vald pump värmer effektivt utan att gå konstant.
Så räknar du ut vad uppvärmningen kostar
Du behöver inte gissa. Att värma vatten är enkel fysik, och du kan räkna på din egen pool och ditt eget elpris med två steg.
Steg 1, energin som behövs. Det går åt ungefär 0,00116 kilowattimmar värme för att höja en liter vatten en grad. Alltså:
kWh värme = antal liter × antal grader × 0,00116
Steg 2, elen och kostnaden. Dela värmebehovet med värmepumpens COP, så får du elen. Multiplicera med ditt elpris per kilowattimme, inklusive elnätsavgift, skatt och moms.
kostnad = kWh värme ÷ COP × ditt elpris
Ett räkneexempel med en pool på 40 000 liter som ska höjas en grad, en pump med COP 5 och ett antaget elpris på 1,50 kronor per kilowattimme:
| Steg | Uträkning | Resultat |
|---|---|---|
| Värme som behövs | 40 000 × 1 × 0,00116 | 46,4 kWh |
| El till värmepumpen | 46,4 ÷ 5 | 9,3 kWh |
| Kostnad | 9,3 × 1,50 | cirka 14 kr |
Elpriset ovan är ett antagande för räkneexemplets skull, inte en aktuell prisuppgift. Sätt in ditt eget pris i stället. Vad du betalar beror både på ditt avtal och på vilket av Sveriges fyra elområden du bor i, så en siffra från en artikel är sällan din siffra. Du hittar vad som gäller för dig hos Elpriskollen, som drivs av Energimarknadsinspektionen.
Samma uträkning visar varför värmekällan spelar så stor roll. En elpatron har i praktiken COP 1, alltså en kilowattimme el per kilowattimme värme. Med siffrorna ovan kostar samma grad då 46,4 kilowattimmar el, ungefär 70 kronor, alltså fem gånger mer än med en värmepump som håller COP 5.
Två saker som formeln inte fångar: den räknar bara energin för att höja temperaturen, inte för att hålla den mot förlusterna till luft och mark. Och den förutsätter att pumpen håller sitt COP, vilket den inte gör när det blir kallt. Se resultatet som ett golv, inte som en säsongsprognos.
Solvärme
Solfångare och solmattor värmer vattnet med gratis solenergi och har mycket låg driftkostnad. Nackdelen är att värmen kommer när solen skiner och uteblir när det är mulet, så solvärme fungerar bäst som komplement. Många kombinerar solvärme med en värmepump och får då både låg kostnad och jämn temperatur.
Elpatron
En elpatron värmer snabbt men drar mycket el, eftersom den omvandlar el till värme direkt utan den verkningsgrad en värmepump har. Den passar för mindre pooler eller som snabb tillsatsvärme, men blir dyr som huvudvärmekälla, vilket räkneexemplet ovan visar.
Vilken uppvärmning är bäst?
| Värmekälla | Driftkostnad | Passar |
|---|---|---|
| Värmepump | Låg | Huvudvärme, hela säsongen |
| Solvärme | Mycket låg | Komplement, soliga lägen |
| Elpatron | Hög | Liten pool, snabb tillsatsvärme |
Täck poolen och håll kvar värmen
Avdunstningen från vattenytan är den enskilt största värmeförlusten i en utomhuspool. Det är slutsatsen i en kandidatuppsats vid Karlstads universitet som beräknade värmebalansen för utomhusbassänger i Stockholm och Kiruna, där avdunstningen svarade för drygt en tredjedel av den totala årliga värmeförlusten. Studien gäller stora, offentliga bassänger som drivs året om, så siffran går inte att flytta rakt över till en trädgårdspool. Riktningen är däremot densamma: det är vattenytan som läcker värme.
Ett pooltak eller en poolduk som täcker ytan när poolen inte används minskar avdunstningen och håller kvar värmen till nästa bad. Var skeptisk mot leverantörslöften om exakt hur många procent du sparar, för besparingen beror på ditt väder, din vattentemperatur och hur ofta du faktiskt lägger på duken. Oavsett vilken värmekälla du väljer är täckning det billigaste sättet att sänka uppvärmningskostnaden.
Hur lång tid tar det att värma poolen?
Det beror på vattenvolym, värmekällans effekt och hur mycket täckning hjälper till. Formeln ovan ger svaret: dela värmebehovet i kilowattimmar med pumpens värmeeffekt i kilowatt, så får du antalet timmar. Med pooltak går det snabbare, eftersom mindre värme försvinner mellan baden. Ställ in en bekväm badtemperatur runt 27 till 28 grader och låt systemet hålla den i stället för att värma upp från kallt varje gång.
När värmen är på plats återstår att hålla vattnet rent och balanserat. Läs vidare i vår guide om poolskötsel.
Senast faktagranskad: 15 juli 2026